Jag har alltid känt mig som en mäktig människa. Aldrig underlägsen eller besegrad. Visst har mitt självförtroende tagit skada många gåger i livet pga olika anledningar men jag har ändå alltid stått på egna ben med god min. Jag gillar att jag kan gå ensam. Ensam är stark kanske, det är för mig upp till tolkning. Jag tror att när man går ensam kan man lägga allt fokus på sig själv. Ingen som drar ner dig eller som du måste ta hand om. Men det är alltid roligare med vänner. Jag älskar mina vänner. Och jag längtar efter att köpa julklappar till dem! Vill till London, nu, nu, nu! Den 12:e dec lyfter flyget från Arlanda. 

At the moment sitter jag i skolan. Funtar på att kolla lite netflix nu när swefilmer fuckat upp. Men måste verkligen få igång skolarbetet. Känns som skolan inte riktigt börjat ännu. Längtar till FN-rollspelen. Ska bli så himla kul med politik. Nu måste jag förbereda mitt svenska tal...