... jag äter chips i skrivande stund. Och jag var såhäääär nära att bli statsminister i skolans rollspel. Men jag har blivit tillsagd hela livet att inte ta så jävla mycket plats hela tiden så jag lät en klasskamrat var det. Nu är jag social- och justitsieminister. Ganska soft. Men jag lovar om några år så ska jag bli statsminister på riktigt! 

Jag är inte bra på att tala framför grupper efterom att jag lätt blir nervös och börjar sluddra. Säga R kan jag heller inte göra så vi får se hur det går. Men jag tar det som en utmaning. Jag kommer ångra mig om jag inte gör det här. Det är ju ändå ett rollspel och vad ska dem säga egentlgien, att jag är dålig? Det värsta som kan hända är att jag får ett F. Jag ångrar jättemycket att jag inte höll tal på mi farmors begravning men det var så mycket människor där. Om jag hade hållt det så hade de låtit ungefär såhär:

"Jag älskade min farmor väldigt mycket och jag älskar henne fortfarande. Minnet av henne kommer alltid leva kvar hos mig även fast inte on personligen gör det.

Ett av dem finare och lite galnare minnen jag har av henne var en sommar morgon för några år sedan då jag vaknade hemma hos min faster med min kusin Julia. Vi skulle mata hennes och Emelies hamstrar. När vi öppnar buren så ser vi att hamstern är allvarligt skadad på grund av den andra hamstern. Jag ringer till en massa djur akut mottagningar och hittar till slut en som kan ta emot oss, men vi hade ingen skjuts dit och den låg i danderyd. Minns jag rätt så var Julia 12 och jag 14. Vi var ju inte riktigt säkra på hur man tog sig dit. Men ett samtal till Ulla--Britt och vi hade skjuts dit. Utan att tveka satte hon sig i bilen och hämtade oss och hamstrarna. Jag kommer ihåg att det här var den sommarens varmaste dag, och farmor hade ju inte någon A/C i bilen. Men hon brydde sig inteom att köra oss till Albano, vara med oss där och sen skjutsa oss till min faster sedan. Och den enda som klaga var jag över hur varmt det var. 

Farmor brydde sig kanppt om värmen och on ställde uppför alla, om så det endast handlade om en liten skadad hamster. Jag är väldigt glad att jag har fått ha henne i mitt liv ända tills dagen hon gick bort. Det finns dem som aldrig får chansen att lära känna sina farmödrar. Och jag vet ärligt talat inte vart jag skulle vara utan henne. Hon var som systern jag aldrig fick, bästavännen som aldrig svek och förebilden jag alltid kommer se upp till. Vila i frid farmor jag älskar dig." ♥

(Var god att ignorera mina många stavfel men mina fingrar är väldigt sladdriga då jag är illamående). 

Här är min söta farmor som jag saknar varje dag. Min farmor dog av cancer i buskpottskörteln som är väldigt svårt att bota och i hennes fall omöjligt eftersom on bar undernärd. Och allt på grund av dem där jävla cigaretterna.