Jag börjar alltid blogga, fuckar upp bloggen, tar bort den och börjar om. En dålig bloggvana. Som pricken över i:et lurar jag alltid mig själv med frasen: Den här gången blir det seriöst bloggande 2-4 ggr om dagen! Men nej, det går inte riktigt till så i min värld. De flesta ser mig som konstigoch utanför. Och det där en ingen wnnabe-hipster lögn. Folk i min bekantskap har förvrängt en och annan sak gällande mina känslor för en kille i klassen. Under de första dagarna på gymnasiet berätta jag för min kompis Michelle att Corbin, (killen i fråga). såg bra ut. Jag sa nog till och med att han var snygg och att jag "lätt skulle kunna tänka mig honom". Men det gör inte honom speciell, jag slänger ur mig det minst femtio gånger om dagen. På något mystersiskt sätt har de människor jag trodde var trevliga och roliga förvrängt hela historien så att jag framstår som en mentalt efterbliven stalker. Det som nått min kännedom: "Jessica är kär i Corbin och hon säger att han är kär i henne och att de nästan har ett förhållande trots att han redan har tjej". "Jessica filmade Corbin när han sjöng/spela gitarr och ho blev så rörd så hon tappade telefonen". Inget av det där är sant. Och varför jag har hakat upp på mig det här är för att ag vill kunna vara vän med dem i min klass utan att de ska vara rädda för mig. Och för protokollets skull så filmade Michelle. Sen blev det telefonbråk mellan Isak och Michelle och jag hade ju turen att hamna mitt emellan dem. Michelle tappa sin mobil under min stol och jag plockade upp den och gav den till henne, Isak tappa sin Iphone, och folk antog att den var min. Gud vad skönt det var att blogga av sig! 

Jag har varit sjuk hela veckan men i lördags fick jag äntligen ge mig ut och träffa lite människor! Först chillade jag på fritidsgården Trappan där du vanligtvis hittar mig alla dagar i veckan förutom söndag och måndag, då har dem stängt. Sen ringde mamma hem mig för att vi skulle fira min farbror som fyllde femtio. Det var riktigt häftigt att se min surmulne farbror släppa loss till musiken, jag slutade nog inte le förräns jag somnade den kvällen! Idag var det fars dag men jag glömde helt bort det! Jag är jätteledsen men pappa kommer nog över det och jag med, vi älskar varandra ändå!

Jag glömde berätta att innan kalaset å var jag på min lillebror Olivers dansuppvisning i Älvsjö. Där fick jag en helium ballong och blev jätte glad! Gissa om tjejen i kassan blev förvånad när hon såg stora jag stå och köa bland treåringarna. Förklaring fick hon inte utan jag gav henne pengarna tog min ballong med världens smile och gick stolt därifrån.

Bild från igår.